7–18 november 2012

Regi Johan Donner
Med Joakim Thåström, Lennart Eriksson, Gunnar Ljungstedt
Längd 78 min
Biopremiär 1982
Följ med när Rålambshovsparken förflyttas en mil söderut och 30 år tillbaka i tiden, till när förorterna längst gröna linjen var den svenska punkens vagga.
Rågsved 1977. Tre förortsgrabbar som vill göra något istället för att ”bara sitta och flippra bort tiden”. De spelar musik för att det är det enda alternativet, kämpar för att kommunen ska behålla ungdomsgården Oasen och vill protestera mot allt som är fel. De kom att bli ett av Sveriges mest legendariska band. Ebba Grön.
Förvänta dig inga cineastiskt genomtänkta filmvinklar, inga enorma konserter med ett synkroniserat publikhav, bra ljussättning eller väl mejkade ansikten. Istället får du en jävla massa rättfram punk, ärliga intervjuer och framförallt glädjen av att få komma lika nära de tre killarna som om du skulle ha suttit i knät på Fjodor en av alla de där kvällarna på tricken till en spelning på någon ungdomsgård eller egenhändigt ordnad festival i Stockholms ytterkanter.
"Ebba the Movie" känns idag ovanlig som rockbandsdokumentär eftersom det saknas en distans mellan filmaren och bandet. Vi är med i replokalen, hemma bland vinylskivorna i ettan och i inspelningsstudion. Trängs med dem på scenen i någon sliten lokal där kameramannen trycks mot publiken och blir nedstänkt av en genomblöt Thåströms svett.
Fakta Namnet är en parodi på filmen "ABBA - the Movie" som kom 1977, och handlade om bandet med samma namn. 2009 kom också "Ebbe - the movie", om Ebbe Carlsson affären.
Lyssna på spellistan med Sommarbiopepp inför Ebba-the Movie
Författare och krönikör, har bland annat, på bandets begäran, skrivit boken om Imperiet till den officiella boxen som släpptes 2009.
–"Ebba the Movie" förändrade för alltid synen på allting.Vi som är födda på tidigt sjuttiotal var egentligen för unga för punken, men Ebba var inte enbart punk. Det var också en förklaringsmodell inför allt i livet. Vi hade den på video och brukade skynda oss hem från skolan för att kolla på den om och om igen. Den här filmen och dess musik är tidslös, klassisk rocknroll. Man kan se den hur många gånger som helst.